Eksemet är till sin natur varierande. Ibland ser det bra ut, ibland försämras det. Orsaker till försämring kan vara infektioner, en säsongsbunden försämring (oftast under vintern), eller att barnet ätit föda med rött färgämne, exempelvis tomat. Det sistnämnda är dock ingen allergisk reaktion utan en ospecifik retning i huden som vissa substanser kan ge. Minst lika ofta sker försämringen utan en känd orsak. Då eksemet försämras blir det rodnat och kliar. Barnet kan då riva upp huden vilket ytterligare försämrar eksemet och en ond cirkel är etablerad. Vi behandlar eksem med olika krämer och målet är att de flesta barn med eksem skall kunna vara besvärsfria nästan jämnt.

Mjukgörande krämer

Det finns ingen mjukgörande kräm som tar bort eksemet för gott. Målet med behandlingen är att hålla huden i bra skick så att den onda cirkeln inte uppstår. Basbehandlingen är mjukgörande kräm som skall smörjas över hela kroppen minst en, men gärna flera gånger varje dag och alltid efter bad eller dusch. Använd rikligt med kräm och massera in. Preparat med glycerol (ex Miniderm) gör huden mjuk och minskar risken för eksem. Krämer innehållande karbamid (ex Canoderm) är bättre och förebygger ännu bättre nya eksem, de kan dock svida vid applicering och till barn skall man undvika krämer med mer karbamid än 5%. Det finns nu också produkter med en kombination av glycerol och mindre mängd karbamid (ex Miniderm Duo) som har bra effekt och sällan svider. Kombinationer av mjölksyra och propylenglykol (ex Locobase) är bra för kraftigt fjällande eksem exempelvis på handflator, fotsulor eller runt munnen.

Kortisonkräm

Om mjukgörande krämer förebygger eksem så utgör krämer med kortison själva behandlingen. Kortisonkrämer delas in i grupp 1- 4 beroende på styrka. Grupp 1 (ex Mildison) är den svagaste och kan köpas receptfritt. Dessa krämer är så svaga att man kan smörja morgon och kväll under lång tid utan att få några biverkningar. De kan också användas i ansiktet, undvik dock att få in i ögonens slemhinnor. Smörj rikligt på eksemförändringarna med god marginal runtomkring. Smörjfrekvensen anpassas efter svårighetsgraden, två gånger per dag är standard. När eksemet ser bättre ut räcker det med en gång per dag eller varannan dag. När det är helt borta tar man en paus. För den övervägande majoriteten av alla barn med eksem räcker denna behandling och man kan för de flesta räkna med att eksemet efter några år förbättras och i många fall försvinner helt.

Receptbelagda kortisonkrämer

För en del barn räcker inte ovanstående receptfria strategi. Man ska då under begränsade perioder använda starkare kortisonkrämer, grupp 2-4. Dessa är receptbelagda. Det är viktigt att man direkt när eksemet förvärras börjar smörja med dessa för att undvika ovan nämnda onda cirkel. Oftast brukar några dagar till en veckas behandling räcka för att bryta försämringen och man kan sedan antingen gå tillbaka till den svaga krämen eller trappa ut den starka långsamt. Att använda starka kortisonkrämer på detta sätt är riskfritt. De ska dock inte användas i ansiktet. Om grupp 1 kortison inte är tillräckligt finns receptbelagda alternativ för behandling av svåra eksem i ansiktet.

Svår klåda vid eksem

Man kan använda vanlig allergimedicin (ex Desloratadin) mot klåda vid eksem. Antihistamin av den äldre typen (ex Hydroxizin) har också en plats i behandlingen av barn med klåda av svårare eksem. Man ger det i så fall till natten eftersom trötthet är en vanlig biverkan.

Författare: Fredrik Cederblad och Johan Wrammert, barnläkare på Uppsala Barncentrum & Vårdcentral.