I vårt land orsakas magsjuka nästan alltid av virus. Det finns en mängd olika virus som ger magsjuka. Vissa virus ger också luftvägssymtom, vissa brukar vara kraftigare, framförallt rotavirus, medan vissa är väldigt smittsamma, till exempel Norwalk-vinterkräksjuka.

Undvik uttorkning vid kräkning

För det enskilda barnet är det dock mest av akademiskt intresse vilket virus som är det skyldiga eftersom det ändå inte går att behandla själva infektionen. Så småningom fixar barnets immunförsvar att ta död på viruset, men föräldrarnas uppgift blir att se till att barnet inte blir uttorkat (dehydrerat) medan magsjukan pågår.

Det här är av helt avgörande betydelse. Om man är ihärdig går det nästan alltid att klara detta hemma, åtminstone för lite större barn, och man kan då undvika inläggning med dropp eller sond.

Under magsjukan vill barnet inte äta, ibland i upp till en vecka eller mera. Det gör ingenting. Den vikt barnet förlorar under magsjukan tar det i övrigt friska barnet ikapp när magsjukan är över. Vätska kan dock inte barnet överleva utan. Vätskan ska innehålla socker och under den intensiva kräkperioden också en bestämd saltmängd – se recept nedan.

Gör så här vid magsjuka

Kraftiga magsjukor brukar i början domineras av kräkningar. Det är under denna period man måste vara på hugget eftersom risken för uttorkning är stor. Om barnet kräks intensivt skall det ha vätskeersättning och inget annat såvida det inte helammas, se nedan.

Vätskeersättning finns att köpa på apoteket, vilket är det enklaste, men går också att blanda själv. Obs! var väldigt noga med måtten, framförallt saltmängden får inte vara för stor. Smaka helst på ersättningen innan ni ger det till barnet så att ni inte råkat blanda ihop salt och socker. 

Recept på vätskeersättning

• en liter vatten (behöver i Sverige inte vara kokt, däremot är ljummet skonsammast för magen)

• 2 matskedar socker (2 msk=30 ml) 

• ½ struken tesked (en halv tsk=2.5 ml) salt (måste vara ”vanligt” salt-natriumklorid)

Ha gärna i några teskedar koncentrerad saft för smakens skull. 

Även om barnet kräks hela tiden tar det upp vätska genom slemhinnan i magsäcken och det går att undvika uttorkning. Under den mest intensiva perioden ska barnet ha en tesked vätskeersättning var 5:e minut under all vaken tid.

Detta är hemligheten och skillnaden mellan att lyckas och inte. Ge inte mer än en tesked i taget för det retar magen. Så får man hålla på tills barnet börjar behålla vätska. I extrema fall om man fått en riktig businfektion kan denna fas vara i flera dygn.

Efter ett tag kräks barnet mindre och man kan ge lite större vätskemängder och också variera drycken lite – saft (inte sockerfri), saftsoppa, avslagen läsk (inte light), te med socker. Undvik att ge vanligt vatten. Ge inte heller mjölk eller välling. Ibland gör de större vätskemängderna att barnet börjar kräkas mera. Då får man backa tillbaka ett steg, teskedsmata och försöka igen senare.

Varierar när matlusten kommer tillbaka

Så småningom börjar barnet bli moget att börja äta. Det tar varierande tid. Vid lindriga varianter av magsjuka kanske barnet vill börja äta efter några timmar. Vid en kraftig magsjuka kanske det dröjer en vecka. Börja med lättsmält kost, till exempel vitt bröd, kokt fisk, kyckling, ris. Börjar barnet kräkas – backa. Går det bra kan man rätt snart gå tillbaka till vanlig mat.

Har barnet enbart diarré eller är känslig i magen och fortsätter vara lös ett bra tag efter magsjukan gått över bör man undvika mjölk och mjölkprodukter några dar, så kallad sekundär laktosintolerans, tillsätt gärna några teskedar matfett (olja) till barnets mat vilket stabiliserar tarmen.

Normalisera tarmfloran

Vi brukar också rekommendera (utan att ha stark evidens för det) att man hjälper barnet att normalisera tarmfloran genom att ge till exempel magdroppar, Proviva (inte blåbär, se nedan) eller något annat probiotikum i denna fas. Ge i övrigt barnet vanlig mat, undvik vanlig välling, ge istället till exempel majsvälling. Blåbärssoppa som stoppande brukar ibland rekommenderas men vi gör det inte eftersom förvånansvärt många, upp till en fjärdedel, tvärtom blir lösa av det.

Ofta upplever man som förälder att det man ger barnet rinner rätt igenom eftersom det får diarre strax efter det att man givit mat/dryck. Så är det inte. Maten i magsäcken kan dock sätta igång en tarmtömningsreflex men det är inte det man nyss givit som barnet då bajsar ut. I det här skedet är det bara att hålla ut och fortsätta att fylla på med framförallt vätska. Så småningom blir det bättre!

Få ner febern

Feber är mycket vanligt vid magsjuka. Det är av två skäl extra viktigt att få ned febern. Dels har barnet ett större vätskebehov när det har feber och dels är det lättare att få i barnet vätska när temperaturen är lägre. Sänk temperaturen med Paracetamol (Alvedon/Panodil) eller Ibuprofen (Ipren).

Ammas barnet ska man fortsätta med det men amma oftare men kortare stunder. Är barnet trött och inte riktigt orkar amma kan man pumpa ut mjölk och ge med sked. Observera att späda barn mycket lättare blir allvarligt uttorkade. Ta kontakt med sjukvård om ni är osäkra på barnets tillstånd.

När ska man kontakta sjukvården vid magsjuka?

Alla barn blir tagna av en magsjuka, så är det bara. Om barnet är mycket slött måste man dock reagera. En hyfsad tumregel är att ett barn som efter febernedsättande medicin kan vara uppe lite och leka, är det som regel inte någon överhängande fara med. Tänk dock på att ju mindre barnet är desto fortare kan tillståndet försämras till en allvarlig uttorkning.

Kontakta sjukvården om barnet: 

• inte kissat på 12 timmar är det läge att ta kontakt. Överhuvudtaget är barnets urinproduktion ett bra mått på hur vätskestatus är. Kissar barnet regelbundet får det i sig vätska. Det kan dock vara svårt om barnet har blöja och har mycket diarre att veta om det blöta i blöjan är kiss eller bajs. I dessa fall får man uteslutande titta på barnets allmäntillstånd

• mindre än 2 år, som haft kraftiga symtom ett längre tag, 6 timmar eller mer, inte är slött utan tvärtom hyperirritabelt och grinigt kan detta vara frågan om en ovanlig men farlig så kallad hyperton dehydrering. Uppsök sjukvård genast. Även vid mycket stark törst hos det lilla barnet kan det vara läge med åtminstone en telefonkontakt

• är mindre än 6 månader och har mer symtom än bara lös avföring och någon enstaka kräkning så bör man ha en telefonkontakt. Så små barn kan bli snabbt uttorkade. Som regel behöver man dock bara amma tätt

• har blod i avföringen, speciellt mindre barn, bör man ta kontakt genast. Det kan ligga allvarlig orsak bakom även om det vanligaste är en ofarlig bristning i ett mindre blodkärl i slemhinnan på grund av diarrén

• i många timmar enbart kräks utan diarré kan det vara så att det inte alls är fråga om magsjuka utan kräkningarna i själva verket är symtom på någon annan sjukdom. Det är dock inte ovanligt att barnet enbart kräks i början. Barnets allmäntillstånd är här det viktigaste

• symtom är avvikande eller ovanligt svåra är det bra med en telefonkontakt

• nyligen varit utomlands och antingen är påverkat av infektionen eller diarren inte ger med sig inom en vecka kan det vara fråga om en bakteriell infektion, till exempel salmonella. Som regel brukar man inte behandla dessa med antibiotika om inte barnet är påverkat men speciella regler gäller för att förhindra smittspridning

Undvik smitta vid vinterkräksjuka

Vid magsjuka smittar barnet länge, så det ska ha gått minst 48 timmar efter sista kräkning/diarré innan barnet kan återvända till förskolan/skola.

Du minskar även risken för att smitta genom att:

• tvätta ofta händerna med tvål och vatten och alltid innan måltiderna samt efter toalettbesök

• inte laga mat åt andra

• undvika platser där du kan smitta andra eller själv bli smittad

Var helt enkelt allmänt noga med dina och din familjs personliga hygien. Och komihåg att det inte räcker att använd handsprit, eftersom det inte påverkar viruset som sprider vinterkräksjukan. 

Författare: Fredrik Cederblad, Barnläkare på Uppsala Barncentrum & Vårdcentral.