Symptomen är intensiva kräkningar, ofta följt av frekventa diarréer efter något dygn. Symptomen kan pågå under några dagar, men ibland bli mer långdragna upp till tio dagar. Många av dessa virus ger också samtidigt andra symptom, såsom luftvägssymtom och feber. Bara i undantagsfall är magsjuka orsakad av bakterier, i så fall oftast efter en utlandsresa. Antibiotikabehandling är trots bakteriell infektion sällan aktuellt utan behandlingen är den samma som för magsjuka orsakad av virus, dvs att man avvaktar och ger rikligt med vätska.

Undvik uttorkning vid magsjuka

För det enskilda barnet är det sällan intressant att utreda orsaken till magsjukan eftersom det ändå inte går att behandla själva infektionen. Så småningom kommer barnets immunförsvar att segra och föräldrarnas uppgift blir att se till att barnet inte blir uttorkat (dehydrerat) medan magsjukan pågår. Det här är av helt avgörande betydelse. Om man är ihärdig går det nästan alltid att klara detta hemma, även för mindre barn, och man kan då undvika inläggning med dropp eller sond. Under magsjukan vill barnet inte äta, ibland i upp till en vecka eller mera. Det gör ingenting. Den vikt barnet förlorar under magsjukan tar det i övrigt friska barnet tillbaka när magsjukan är över. Vätska kan dock inte barnet klara sig utan. Vätskan ska innehålla socker och en bestämd saltmängd, så kallad vätskeersättning (ex Semper vätskeersättning). Vi rekommenderar att man köper den på apoteket så förhållandet mellan socker och salt blir korrekt. I nödfall kan man blanda själv av en liter vatten, 2 matskedar socker och ½ tesked (2,5 ml) vanligt salt (natriumklorid). Blandningen behöver värmas för att socker och salt skall lösa sig, låt svalna innan användning.

Även om barnet kräks hela tiden tar det upp vätska genom slemhinnan i magsäcken och det går att undvika uttorkning. Under den mest intensiva perioden ska barnet ha en tesked vätskeersättning var 5:e minut under all vaken tid. Detta är hemligheten och skillnaden mellan att lyckas och inte. Ge inte mer än en tesked i taget för det retar magen. Så får man hålla på tills barnet börjar behålla vätska. I extrema fall kan denna fas vara i flera dygn. Efter ett tag kräks barnet mindre och man kan ge större vätskemängder och också variera drycken, prova ex saft (inte sockerfri) eller saftsoppa. Undvik att ge vanligt vatten. Ge inte heller mjölk eller välling. Ibland gör de större vätskemängderna att barnet börjar kräkas mera. Då får man backa tillbaka ett steg, teskedsmata och försöka igen senare.

Ammas barnet eller får bröstmjölksersättning ska man fortsätta med det men erbjuda vätskan oftare med kortare stunder. Är barnet trött och inte riktigt orkar amma kan man pumpa ut mjölk och ge med sked. Observera att späda barn mycket lättare blir allvarligt uttorkade. Ta kontakt med sjukvård om ni är osäkra på barnets tillstånd.

Varierar när matlusten kommer tillbaka

Så småningom börjar barnet bli moget att börja äta. Det tar varierande tid. Vid lindriga varianter av magsjuka kanske barnet vill börja äta efter några timmar. Vid en kraftig magsjuka kanske det dröjer en vecka. Börja med lättsmält kost, till exempel vitt bröd, kokt fisk, kyckling, ris. Börjar barnet kräkas – backa. Går det bra kan man rätt snart gå tillbaka till vanlig mat. Har barnet enbart diarré eller är känslig i magen och fortsätter vara lös ett tag efter magsjukan gått över kan man prova undvika laktos några veckor. Tarmen kan nämligen tillfälligt ha svårt att bryta ner mjölksockret, en funktion som kommer tillbaka när tarmen hämtat sig.

Få ner febern

Feber är mycket vanligt vid magsjuka. Det är av två skäl extra viktigt att få ned febern. Dels har barnet ett större vätskebehov när det har feber och dels är det lättare att få i barnet vätska när temperaturen är lägre. Sänk temperaturen med paracetamol (Alvedon/Panodil) eller från sex månader, ibuprofen (Ipren).

När ska man kontakta sjukvården vid magsjuka?

Alla barn blir tagna av en magsjuka, så är det bara. Om barnet är mycket allmänpåverkat måste man dock reagera. En tumregel är att ett barn som efter febernedsättande medicin kan vara uppe och leka en stund är det som regel inte någon överhängande fara med. Tänk dock på att ju mindre barnet är desto fortare kan tillståndet försämras till en allvarlig uttorkning.

Om barnet inte kissat på 12 timmar är det läge att ta kontakt med sjukvården. Barnets urinproduktion är ett bra mått på vätskestatus. Observera att barn med magsjuka kommer att kissa mindre mängder än normalt och kisset kan vara koncentrerat. Men - kissar barnet regelbundet får det i sig tillräckligt med vätska. Om barnet har blöja och har samtidig diarré kan det vara svårt att veta om det blöta i blöjan är kiss eller bajs. I dessa fall får man titta på barnets allmäntillstånd.

Blod i avföring vid virusorsakad magsjuka är ovanligt, men kan förekomma sporadiskt som en följd av den retade magslemhinnan. Om det är ihållande blod i avföringen kontaktar man sjukvården för rådgivning.

Barn yngre än två år riskerar vid mycket snabba vätskeförluster drabbas av en ovanlig form av uttorkning, så kallad hyperton dehydrering. Barnet brukar då bli uppenbart påverkat, irriterat, svårtröstat och utveckla en stark törst. Man skall då ta kontakt med sjukvården utan dröjsmål.

Undvik smitta vid magsjuka

Vid magsjuka smittar barnet länge, så det ska ha gått minst 48 timmar efter sista kräkning/diarré innan barnet kan återvända till förskolan/skola. Du minskar även risken för att smitta genom att ofta tvätta händerna med tvål och vatten och alltid innan måltiderna samt efter toalettbesök. De som har symptom skall undvika att laga mat åt andra. Kom ihåg att det inte räcker med att använda handsprit. Den neutraliserar nämligen inte alla virus, exempelvis det som sprider vinterkräksjuka.

Författare: Fredrik Cederblad och Johan Wrammert, barnläkare på Uppsala Barncentrum & Vårdcentral.