Tarmen påverkas av en mängd inre och yttre faktorer och det är därför inte konstigt att det ibland blir störningar vilket resulterar i smärta. Vi skiljer på akut buksmärta och smärta som håller i sig under längre tid eller som återkommer då och då.

Akut magont

Detta är ett vanligt tillstånd som oftast beror på ofarliga orsaker men där det ibland döljer sig tillstånd som måste behandlas akut, exempelvis blindtarmsinflammation. Som alltid är det viktigast att titta på hur barnet mår. Är barnet ordentligt påverkat eller har symtom som blod i avföringen, frekventa kräkningar, ont när det rör sig eller en starkt ökad törst bör man kontakta sjukvården snarast. Den vanligaste orsaken till akut ont i magen är förstoppning. Om barnet inte är mycket påverkat eller har barnet symtom som beskrivits ovan kan man innan man uppsöker sjukvård prova att ge ett lavemang (Klyx 120 ml) som oftast resulterar i att besvären går över. Vid akut ont i magen är det viktigt att man följer symtomen. Om barnet försämras eller om man känner sig osäker bör man ta en telefonkontakt med sjukvården.

Kroniska och återkommande besvär

Kroniska eller återkommande besvär med ont i magen kan bero på många saker men den utan konkurrens vanligaste orsaken eller delorsaken är även här förstoppning. Det är viktigt att veta att man kan ha en daglig avföring som till och med kan vara lös och ändå vara förstoppad. En betydligt mindre vanlig orsak till magbesvär är överkänslighet för födoämnen. Det vanligaste är mjölkprotein, följt av ägg, soja eller veteprotein. Vid detta tillstånd har barnet oftast också problem med eksem, torr hud, andra allergier eller astma. Det försvårar utredningen att på egen hand plocka bort viktiga födoämnen ur kosten, konsultera en läkare innan. Laktosintolerans förekommer hos tonåringar, framför allt med invandrarbakgrund. Det är däremot ytterst ovanligt hos yngre barn. Glutenintolerans är en annan inte helt ovanlig orsak till magbesvär. Symtomen vid glutenintolerans (celiaki) kan variera väldigt mycket och skiljer sig också beroende på ålder. Förutom magont är det vanligt med diarré, dålig viktuppgång och uppblåst mage. Om du misstänker att ditt barn kan ha glutenintolerans så ta inte på eget bevåg bort gluten ur barnets kost då utredningen försvåras och diagnos fördröjs! Glutenintolerans är en sjukdom som innebär att individen för all framtid måste äta en glutenfri kost. Därför är det extra viktigt att diagnosen är korrekt.

Förstoppning hos barn och ungdomar

Förstoppning är den vanligaste orsaken till ont i magen, både akut och kroniskt. Diagnosen är nästan alltid förklaringen till att ett i övrigt friskt barn bajsar på sig. Förstoppning är också en vanlig bidragande orsak till urinvägsbesvär, såsom återkommande urinvägsinfektioner, sveda när man kissar samt problem med irritabel blåsa, det vill säga att barnet ofta måste springa till toaletten och kan kissa på sig dagtid. Orsaken till urinvägsbesvären är att avföringsklumpar i tarmen trycker på urinblåsan så att den inte kan tömma sig på ett riktigt sätt samt att nervimpulserna från blåsan och tarmen går in i ryggmärgen på ungefär samma ställe. Därför kan framför allt det yngre barnet ha svårt att skilja på om det behöver kissa eller bajsa. Förstoppning kan vara väldigt lurigt och många föräldrar är inte medvetna om att barnet är förstoppat eftersom det har avföring varje dag, ibland till och med lös avföring, så kallad förstoppningsdiarré. Mekanismen bakom detta är att avföringen som kommer uppifrån kan ta vägen förbi avföringsklumparna i tjocktarmen.

Uppkomstmekanismen till förstoppning hos mindre barn är ofta att det vid något tillfälle är hård i magen och det kan göra ont när det bajsar. Barnet håller sig då för att undvika smärta, avföringen blir ännu hårdare och en ond cirkel är etablerad. Många gånger blir det en liten spricka i ändtarmsöppningen vilket ytterligare förstärker smärtan och oviljan att bajsa. Det kan då också uppstå mindre mängder färskt blod på pappret eller i toastolen. Hos det viljestarka och envisa barnet kan oviljan att tömma tarmen vara besvärlig att bryta.

Hos det äldre barnet är oftast kosten, brist på fysisk aktivitet och dåliga avföringsrutiner de viktigaste faktorerna. Dessutom finns det ett konstitutionellt drag, det vill säga att vissa personer har mycket lättare att bli förstoppade än andra. Här finns det ofta ett ärftligt inslag, exempelvis syskon som har haft samma problem.

Förutom hos barn med neurologiska funktionshinder eller barn som står på vissa mediciner är underliggande sjukdom som orsak till förstoppning mycket ovanligt. Hos barn som haft en besvärlig förstoppning ända sedan förlossningen kan orsaken ibland vara en medfödd defekt i tarmrörligheten. Vid återkommande eller mycket besvärliga förstoppningsproblem hos det äldre barnet kan någon enstaka gång glutenintolerans eller brist på sköldkörtelhormon vara orsaken och vi tar ibland blodprov för att utesluta dessa sjukdomar när insatt behandling inte fungerar. Dessa barn har dock så gott som alltid även andra symtom av sin sjukdom, exempelvis en påverkan på tillväxten.

Behandling av förstoppning

Kost och beteende påverkar förstoppning. Det är viktigt att barnet får i sig tillräckligt med vätska, gärna vatten. Om barnet dricker mycket ren mjölk kan man prova att dra ned på det. Frukt och grönsaker skall ätas varje dag. Ät fibrer och byt gärna ut livsmedel till nyckelhålsmärkta. Fysisk aktivitet är effektivt för att motverka förstoppning. Kroppen fungerar så att man normalt bajsar vid några enstaka tillfällen under dygnet, när tjocktarmen rör sig. Vanligen sker det efter måltid vilket också är skälet till att förstoppade barn då får ont i magen om tarmen jobbar mot ett hinder i form av hård avföring. För att motverka uppkomsten av förstoppning är det mycket viktigt att barnet tar för vana att gå på toaletten när det trycker på. Många barn brukar bli bajsnödiga efter måltider. Se till att barnet har ordentligt med tid på sig efter frukosten och inte behöver rusa i väg till förskola eller skola. Ett problem i sammanhanget kan vara skoltoaletterna som barnet ibland undviker för att de är äckliga eller för att barnet inte får vara ifred. Kräv att toaletterna i skolan håller acceptabel standard.

Mediciner vid förstoppning

Man kan till barn över ett års ålder ge laktulos (ex Laktulos, Duphalac) 10-20 ml/dag eller laktitol (ex Importal) 1 dospåse/dag i minst någon månad, oftast betydligt längre. Blir avföringen lös kan man dra ned på dosen. Med dessa så kallade bulkmedel finns ingen som helst risk för skador på tarmens rörlighet eller att tarmen ska ”vänja sig”. Man kan om det skulle behövas, ge medicinen under lång tid. Ibland behövs ett eller några lavemang (Klyx) för att få ut avföringsklumpen och för att bulkmedel eller kostinsatser ska få effekt. För barn över två års ålder kan man prova ge ett eller flera Klyx (120 ml) hemma. Enstaka mindre barn kan också behöva behandlas regelbundet med Klyx. Detta dock efter läkarordination. Ett mer effektivt och lättstyrt bulkmedel är makrogol (ex Movicol/Forlax). Preparat för barn under åtta år är receptbelagda, men vi rekommenderar att man från två års ålder kan prova behandling hemma även med sådana preparat. Köp i så fall receptfria vuxenpåsar. Man kan börja med 0,5 påse och öka dosen tills resultatet är minst en rejäl avföring dagligen. Hur mycket pulver som används är av underordnad betydelse utan dosera istället efter resultatet. Barn som har en otillräcklig effekt av behandling med bulkmedel och ett par Klyx bör bedömas av barnsjuksköterska eller läkare för att utesluta annan sjukdom och för att hitta rätt behandling.

Funktionella buksmärtor

Mag- tarmkanalen är ett organ som hela tiden är i rörelse när innehållet matas framåt. Dessutom pågår en matsmältning som ger upphov till gaser och olika konsistens på avföringen. Det leder till symptom i form av mindre knip och gasavgång hos alla människor, det är helt normalt. Ibland stegras dessa sensationer till besvärliga smärtor, vi kallar dem för funktionella buksmärtor, det vill säga de orsakas av mag- tarmkanalens funktion. Hos vuxna kallas detta tillstånd också för irritabel tarm, eller IBS. Det finns vissa tillstånd som behöver uteslutas vid funktionella buksmärtor och vi gör det vid behov genom blod- och avföringsprov. Om allt är normalt kan olika behandlingar som påverkar tarmpassage och konsistens på avföringen provas. I vissa fall kan en förändring av kosten lindra besvären, vi kopplar då in en dietist som stöd i behandlingen. Vårt mål är dock alltid att barnet skall kunna ha en så bred kost som möjligt. En annan viktig behandling är att eftersträva regelbundna toavanor och att släppa väder när det behövs. Trots ovanstående åtgärder kan ibland de funktionella buksmärtorna finnas kvar. Då är det viktigt att fundera över komplicerande faktorer såsom oro hos barnet. Ett barn som inte mår bra av olika psykosociala skäl signalerar ofta med ont i magen utan att det finns en kroppslig orsak. Då är det viktigt att försöka angripa dessa skäl när den basala utredningen och eventuella medicinska behandlingen av magen är klar. Funktionella buksmärtor går ofta i skov och på sikt brukar de gå över eller i alla fall bli hanterbara.

Författare: Fredrik Cederblad och Johan Wrammert, barnläkare på Uppsala Barncentrum & Vårdcentral.