Pollen som orsakar allergisymtom kan grovt delas upp i 4 grupper beroende på när under året de förekommer. Dessa är: Tidiga lövträd, Björk, Gräs (där timotej är ett) och Gråbo. Av dessa har björk och gräspollen särskild betydelse, björk på grund av att det är så potent och kan ge så mycket symtom och gräs på grund av att säsongen är så lång. Koncentrationen av pollen beror mycket på det aktuella vädret, pollen kan också färdas långa sträckor av vinden vilket gör att eventuell förekomst av träd och gräsfält i närheten inte har så stor betydelse. Det här är de ungefärliga tiderna för de olika pollengrupperna i Uppsalatrakten även om variationerna ibland är stora. Följ gärna pollenprognosen.

Tidiga lövträd: Till exempel al och hassel. De här träden släpper pollen de första varma vårdagarna efter vintern. Det här gör att det är svårt att i förväg veta exakt, när för de dagarna kan komma under februari eller mars beroende på vädret. Generellt är allergiker inte lika besvärade som under björkpollensäsongen och många som reagerar nu är också i själva verket björkpollenallergiker. Det finns en relativt stor korsreaktivitet mellan de olika lövträden.

Björk: Säsong i Uppsala från sista veckan i april till slutet på maj. Björkpollenhalterna varierar väldigt mycket från år till år dels beroende på väder men också egenskaper hos björken. Efter ett svårt år med höga pollenhalter blir nästa år lugnare beroende på att björkarna behöver ”hämta sig”. Det är framförallt under björkpollensäsongen som allergiker kan få svåra symtom.

Gräs: Lång säsong som typiskt börjar kring skolavslutningen. Längden på säsongen är däremot väldigt väderberoende. En typisk sommar till slutet på juli men om förhållande är goda kan gräspollen förekomma till slutet på augusti.

Gråbo (och besläktade korgblommiga växter): Generellt en lite mindre intensiv pollensäsong som typiskt brukar vara under augusti månad.

Symtom: De flesta allergiker får symtom från näsa med klart snor, nästäppa, klåda, ögon kliande, röda, rinnande, svullna´, samt trötthet. Vissa kan försämras i eksem. Astma är ett mer allvarligt symtom och bör föranleda kontakt med sjukvård om man inte redan har en behandlingsplan. Många björkallergiker korsreagerar mot vissa livsmedel och kan känna att det kliar i munnen då man äter till exempel äpple, morot, stenfrukter (frukter med en stor kärna som persika, plommon etc). Det här är generellt inte farligt och i uppvärmd form brukar livsmedlet gå att äta utan symtom.

Diagnos: Typiska symtom som uppkommer under förväntad tid och svarar som förväntat på behandling räcker som diagnos. Observera att ingen provtagning behövs innan behandling. Om barnet är <3 år eller om några oklarheter finns så kan man göra pricktest eller allergiblodprov. Dessa görs som regel i lugnt skede efter pollensäsongens slut och med en specifik frågeställning. Som alla prover är även allergiprover behäftade med falskt positiva (sensibilisering utan allergi) och falskt negativa resultat vilket gör att de behöver tolkas i sitt sammanhang av någon som kan det. Det här gör också att vi generellt avråder från allergiprov som t.ex säljs på apotek och på nätet.

Behandling: Behandlingen är till övervägande del egenvård. Bra mediciner går att köpa receptfritt.

Grunden i behandlingen är antihistamin. Alla sorter som säljs receptfritt på apotek fungerar. Medicinen är säker att använda och inom sjukvården förskrivs den ofta i högre doser än rekommenderat i FASS. Den medicin vi rekommenderar i första hand är:

Desloratadin. FASS rekommendation är: 2-5 år 1,25 mg; 6-11 år 2,5 mg och därutöver 5 mg. Finns som mixtur 0.5 mg/ml (receptfritt) samt tablett 5 mg.

Om enbart antihistamin inte hjälper kan man komplettera med nässpray och/eller ögondroppar.

Nässpray: Det finns två varianter, dels antihistamin (till exempel Livostin receptfri för barn) och dels kortisonnässpray. Generellt är kortisonnässpray (till exempel Nasonex) betydligt mer effektiv. Tyvärr är kortisonnässpray inte receptfri för barn men används inom sjukvården från 3 år.

Ögondroppar: Livostin (receptfritt). Om otillräcklig effekt kombinera med Lomudal (receptfritt)

När ska sjukvården kontaktas?:

-Om barnet är mindre än 3 år.

-Om barnet har andningsbesvär/astma

-Om barnet trots antihistamin, nässpray och ögondroppar har påtagliga besvär.

Om barnet trots dubbel dos antihstamin, nasal steroid och ögondroppar ändå har påtagliga besvär som påverkar skola och fritidsaktiviteter under mer än enstaka dagar under mer än en pollensäsong kan barnet vara aktuell för så kallad allergivaccination (SIT och hyposensibilisering är andra namn)