Långdragen hosta eller pip i luftvägarna kan orsakas av underliggande lungsjukdom, till exempel astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Lungsjukdomar diagnostiseras bland annat med spirometri. För dig som redan vet att du har astma eller KOL kan det vara bra att göra regelbundna kontroller för att säkerställa att du får rätt behandling i rätt tid. Spirometri bokas i samråd med din läkare.

Hos oss kan du få hjälp med:

• Spirometri (andningsprov)

• Patientutbildning om astma/KOL

• Genomgång av inhalationsteknik

• Stöd om du vill sluta röka

• Råd i livsstilsfrågor

Läs mer om astma på 1177

Läs mer om KOL på 1177

Läs mer om pollenallergi på 1177

Pollenrapporten.se

Här får du hjälp av distriktssjuksköterskor som bedömer och behandlar samt ger råd vid sjukdomar.

Hos oss på distriktssköterskemottagningen kan du få hjälp bland annat med:

• Blodtryckskontroll

• Sårvård och omläggning

• Suturtagning

• Hudutslag/eksem

• Injektioner

• Vaccinationer

• Inkontinensrådgivning

• Hälsosamtal

• Förskrivning av näringsdryck

• Utprovning av kompressionsstrumpor

• Byte av urinkateter

För dig med typ 2 diabetes är det viktigt med årliga kontroller hos både läkare och diabetessjuksköterska för att förebygga komplikationer av sjukdomen. Kost och motion är grunden i all diabetesbehandling.

Har du fått diabetes under graviditet och behandlats med läkemedel följer vi upp blodsockret 6-12 månader efter förlossningen. Har du enbart haft kostbehandling är det dietist som följer upp.

Vi erbjuder besök med rådgivning anpassad för dig, vi sätter in behandling i samråd med din läkare och följer upp resultatet. Vi ger stöd i egenvården av din diabetes.

Vi erbjuder bland annat följande tjänster:

• HbA1c (långtidssocker)

• Blodtryckskontroll

• Vikt

• Bedömning av fötter

• Remiss för ögonbottenfoto

• Bedömning av blodsockerkontroller

• Råd och stöd i läkemedelsbehandling, insulinbehandling, justering av doser

• Egenvårdsråd

• Förskrivning av hjälpmedel

Vi använder oss av Nationella Diabetesregistret för att säkerställa kvalitén på vårt arbete.

Patientinformation:
Vill du läsa mer om diabetes eller bra mat kan du läsa på följande hemsidor:

• Nationella Diabetesregistret www.ndr.nu

• Diabetesförbundets hemsida www.diabetes.se

• Livsmedelsverkets hemsida www.livsmedelsverket.se

• Sundkurs – kurs och recept om levnadsvanor www.sundkurs.se

Hos demenssköterska får du hjälp med kartläggning kring minnesproblematik. Kartläggningen görs enligt nationella och regionala riktlinjer. Vid misstanke om demenssjukdom hjälper vi till med utredning och uppföljning i samråd med din läkare.

Länkar
SveDem – Svenska demensregistret

På vårdcentralen kan du få råd och stöd vid inkontinensproblematik. Våra sköterskor erbjuder dig rådgivning och utprovning av olika hjälpmedel. Det finns olika typer av inkontinens och behandlingen för de olika formerna skiljer sig åt. Inkontinens är ett vanligt förekommande problem, både hos män och kvinnor. För att förenkla och förbättra vardagen är det viktigt att du söker vård.

Hos oss arbetar specialister i allmänmedicin och läkare under utbildning. Vi har bred kompetens och god erfarenhet av att upptäcka och behandla akuta och kroniska sjukdomar men vi lägger även stor vikt på att förebygga sjukdomar. Om det behövs hjälper vi till att remittera dig vidare till andra specialister.

Vid diabetes kan skador på de små kärlen i fötterna orsaka försämrad cirkulation och nedsatt nervfunktion, vilket gör att sår lättare uppstår och har svårare att läka. Det viktigaste för att undvika skador på fötterna är att själv vara medveten om riskerna samt att sköta sina fötter rätt. Kontakta mottagningen för tidsbokning och rådgivning kring medicinsk fotvård.

Som en del av en utredning av besvär och symptom behöver läkaren eller sjuksköterskan ofta ta prover. För att komma till provtagningen behöver du en remiss på vilka prover som ska tas.

Om du är stickrädd eller svårstucken kan du tala med vår personal så hjälper de dig på bästa möjliga sätt. Det kan även vara bra för dig att veta att väntetiden för provtagning kan variera.

Öppettider på provtagning hittar ni under Kontakt & öppettider.

Om du har problem med nedstämdhet, ångest, oro, stress eller sömn, eller har drabbats av akut kris, kan du vända dig till oss. Du får vägledning i dina problem och via bedömningssamtal hjälper vi dig vidare till andra instanser om så behövs.

Kontakten inleds oftast med ett bedömningssamtal i telefon och/eller på vårdcentralen för att avgöra om dina symtom och svårigheter är av den art och grad att vi kan hjälpa dig. Den psykologiska behandlingen kan bestå av en föreläsning, internetbehandling, individuella samtal eller gruppbehandling.

Du kan få kontakt med oss via telefonrådgivningen, 1177 eller i samband med besök hos en annan yrkeskategori på vårdcentralen.

Här nedanför hittar du en del allmän information om vad som gäller vid sjukskrivning. Informationen är tagen från Försäkringskassans hemsida www.forsakringskassan.se.

När kan man bli sjukskriven?

Sjukskrivning kan bara bli aktuell om det finns en sjukdom eller skada som medför att du inte kan utföra dina arbetsuppgifter. Det går i många fall bra att arbeta trots sjukdom eller skada.

När kan man inte bli sjukskriven?

Svåra livshändelser, konflikt på arbetet, svårigheter att få ihop livspusslet, relationsproblem och annat kan göra att man mår dåligt men är ingenting man kan bli sjukskriven för.

Kan man bli sjukskriven vid arbetslöshet?

Om du är arbetslös kan du enbart vara sjukskriven om sjukdomen/skadan medför att du inte klarar av att utföra något som helst arbete på hela arbetsmarknaden, inte ens mycket enkla arbetsuppgifter. Som regel är sjukskrivning därför inte aktuellt om du är arbetslös.

När behöver jag ett sjukintyg?

Om du är sjuk i mer än sju dagar måste du styrka att din arbetsförmåga är nedsatt. Det gör du med hjälp av ett intyg av läkare eller tandläkare. 

De första två veckorna du är sjuk betalar oftast din arbetsgivare sjuklön till dig i stället för din vanliga lön. Om du fortfarande är sjuk efter de två veckorna kan du ansöka om sjukpenning från Försäkringskassan.

Detta gäller oavsett om du är anställd, arbetssökande eller föräldraledig. Tidsgränserna för läkarintyg gäller oavsett sjukdom.

Om du redan är deltidssjukskriven och blir sjukskriven i en högre omfattning behöver du fortfarande lämna ett läkarintyg till Försäkringskassan från dag 8 i den nya ökade sjukskrivningen.

Hur får jag tag på mitt sjukintyg?

Vanligtvis skickas ditt sjukintyg direkt till Försäkringskassan. Du måste själv lämna en kopia till arbetsgivaren. Du kan ladda ner intyget från Försäkringskassans hemsida eller via 1177 vårdguiden E-tjänster.

Vad behöver jag mer göra?

Du behöver sjukanmäla dig till Försäkringskassan eller kontrollera att din arbetsgivare har gjort det. Du måste själv ansöka om sjukpenning på Försäkringskassan.

Vem beslutar om rätten till sjukpenningen?

Det är läkaren som gör den medicinska bedömningen om sjukskrivning behövs och i vilken omfattning, men det är arbetsgivaren som fattar beslut om rätten till sjuklön och Försäkringskassan som fattar beslut om rätten till sjukpenning.

Vad behöver läkaren veta?

För att kunna utfärda ett sjukintyg behöver läkaren information om aktuell sjukdom/skada och hur den begränsar dig. Det innebär att du behöver förklara vad det är som gör att du inte klarar av dina arbetsuppgifter. Läkaren behöver också veta vilka undersökningsfynd som kan förklara din nedsatta arbetsförmåga och du kan därför behöva genomgå olika undersökningar.

Vad är syftet med sjukskrivningen?

En sjukskrivning är en aktiv del av din behandling och ska tillsammans med andra rehabiliterande åtgärder bidra till att du återfår din arbetsförmåga.

Vad är en rehabiliteringsplan?

I samband med sjukskrivning som kan misstänkas bli långvarig ska man upprätta en rehabiliteringsplan. Målet är att gynna ditt tillfrisknande och därmed din återgång i arbete. Om du inte följer rehabiliteringsplanen ökar både risken att du inte tillfrisknar och risken att Försäkringskassan inte beviljar fortsatt sjukpenning.

Vad förväntas av dig under sjukskrivningen?

Det är viktigt att du själv är med och tar ansvar för ditt tillfrisknande. Det är ett krav för att erhålla sjukintyg att du följer givna ordinationer. Det kan t ex röra sig om behandling med medicin eller kontakt med sjukgymnast eller samtalsterapeut. Du kan också få egenvårdsråd, som t ex regelbunden fysisk aktivitet eller att upprätthålla goda sömn- och kostvanor. Regelbunden kontakt med arbetsplatsen eller arbetsgivaren kan också vara värdefullt.

Vad finns det för risker med att vara sjukskriven?

En sjukskrivning kan ha negativa effekter för din återhämtning och negativ inverkan på hälsan. Vid sjukskrivning är det lätt att den vanliga strukturen på dagen försvinner, t ex att man vänder på dygnet, motionerar mindre och äter sämre. Det riskerar att leda till depression, social isolering och utslagning från arbetsmarknaden. Ju längre sjukskrivning desto svårare kan det vara att återgå till arbete. Det är därför viktigt att undvika längre sjukskrivning än nödvändigt och bra om en sjukskrivning kan begränsas till deltid.

Vad händer om du inte kan börja arbeta?

Om det fortfarande finns begränsningar i din arbetsförmåga då din sjukskrivning löper ut kan det bli aktuellt med förlängning. Detta måste en läkare bedöma och som regel behövs det ett läkarbesök.

Vad händer om Försäkringskassan inte godkänner rätten till sjukpenning trots sjukintyget?

Om Försäkringskassan anser att information saknas i sjukintyget skickar de begäran om komplettering av sjukintyget till aktuell läkare. När Försäkringskassan har fått den information de anser sig behöva för att kunna göra en bedömning tas beslut om din rätt till sjukpenning. Trots att din läkare har bedömt att du inte kan arbeta kan Försäkringskassan avslå rätten till sjukpenning.

Viktigt att tänka på

För många sjukdomar innebär inaktivitet att läkning förhindras eller försenas. Att vara aktiv i lagom mån är ofta bra för måendet och tillfrisknandet.

• Arbete gör oss inte sjuka – arbete är ett sammanhang som bidrar till hälsa och det som är farligt är brist på återhämtning.

• Stress är inte farligt – stress blir farligt när man avstår från att hantera den.

• Om du vantrivs på arbetet är lösningen inte sjukskrivning – du behöver ta ett eget beslut om förändring.

• Om du har ont – beror det på sjukdom eller är det en signal? Alla kroppar behöver användas för att man ska må bra.

• Du kan inte vila dig till bättre kondition (mindre trötthet, mer ork) – du behöver träna.

Vilka tidsramar gäller vid sjukskrivning?

• Dag 1-14 kan arbetsgivaren betala sjuklön. Därefter övergår ansvaret till Försäkringskassan.

Så här bedömer Försäkringskassan din rätt till ersättning:

• Dag 15-90 kan Försäkringskassan betala ut sjukpenning om du inte kan utföra ditt vanliga arbete eller ett annat tillfälligt arbete hos din arbetsgivare.

• Dag 91-180 kan Försäkringskassan betala ut sjukpenning endast om du inte kan utföra något arbete alls hos din arbetsgivare.

• Dag 181-365 kan du endast få sjukpenning om du inte kan utföra annat arbete som är normalt förekommande på hela arbetsmarknaden. Detta gäller inte om Försäkringskassan bedömer att du med stor sannolikhet kommer att kunna gå tillbaka till ett arbete hos din arbetsgivare före dag 366.

• Efter dag 365 kan du endast få sjukpenning om du inte alls kan utföra något som helst arbete som är normalt förekommande på hela arbetsmarknaden.

Kontakta oss för tidsbokning eller rådgivning.