Psykisk hälsa och fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet har visat sig ha en stark positiv effekt på barns psykiska hälsa. Regelbunden motion kan minska symtom på ångest och depression, förbättra självkänslan och främja bättre sömn. Enligt FYSS finns det stark evidens som visar att ett enstaka pass av fysisk aktivitet tillfälligt minskar oro och ångestsymtom, och att regelbunden fysisk aktivitet kan leda till en långvarig minskning av dessa symtom.

För barn som lider av psykisk ohälsa, såsom ångest eller depression, kan fysisk aktivitet vara en viktig del av behandlingen. Det har visat sig att fysisk aktivitet inte bara förbättrar den mentala hälsan utan också den kognitiva funktionen, vilket kan ha positiva effekter på skolprestationer och sociala relationer.

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept (FaR) är ett verktyg som används inom vården för att främja fysisk aktivitet hos patienter som behöver det. För barn och ungdomar kan detta innebära att vårdgivare skriver ut ett recept på specifika aktiviteter som ska genomföras regelbundet. Detta kan inkludera allt från promenader och cykling till organiserade sporter och lek. Målet är att göra fysisk aktivitet till en naturlig del av vardagen, vilket i sin tur kan förbättra både fysisk och psykisk hälsa.

Strategier och tips för föräldrar och vårdnadshavare

Föräldrar och vårdnadshavare spelar en avgörande roll i att uppmuntra och möjliggöra fysisk aktivitet för sina barn. Här är några praktiska strategier och tips:

1. Gör fysisk aktivitet till en familjeaktivitet: Genom att inkludera fysisk aktivitet i familjens rutin, till exempel genom att ta promenader tillsammans, cykla eller spela boll, blir det lättare för barn att vara aktiva.

2. Sätt realistiska mål: Börja med små, uppnåeliga mål och öka gradvis aktivitetsnivån. Detta kan hjälpa barn som är ovana vid fysisk aktivitet att komma igång och känna sig motiverade.

3. Var en förebild: Barn lär sig genom att observera. Genom att vara aktiv själv och visa att du värdesätter fysisk aktivitet, kan du inspirera dina barn att göra detsamma.

4. Gör det roligt: Välj aktiviteter som barnen tycker om. Om de gillar vad de gör är de mer benägna att fortsätta med det. Detta kan inkludera sporter, dans eller bara lek på lekplatsen.

5. Planera och schemalägg: Ha en fast tid varje dag eller vecka för fysisk aktivitet. Detta gör det till en naturlig del av rutinen och något att se fram emot.

Specifika exempel på fysisk aktivitet för barn

För att hjälpa föräldrar och vårdnadshavare att hitta rätt aktiviteter för sina barn, här är några exempel som är lämpliga för olika åldersgrupper:

• För små barn (2-5 år): Lekfulla aktiviteter som att springa, hoppa, klättra och cykla är bra val. Låt dem utforska lekplatser och delta i aktiviteter som främjar grovmotorik.

• För skolbarn (6-12 år): Sporter som fotboll, basket och simning är utmärkta. Även aktiviteter som att cykla, gå på vandringar eller delta i dansklasser kan vara mycket fördelaktiga.

• För tonåringar (13-18 år): Uppmuntra dem att delta i organiserade sporter eller andra fysiska aktiviteter de är intresserade av, såsom gymträning, yoga eller kampsport. Det är också viktigt att stödja deras intressen och ge dem frihet att välja aktiviteter som de verkligen tycker om.

Sammanfattning

Att främja fysisk aktivitet hos barn är en investering i deras framtida hälsa och välbefinnande. Genom att göra fysisk aktivitet till en naturlig del av vardagen, kan vi hjälpa våra barn att utveckla hälsosamma vanor som gynnar dem både fysiskt och psykiskt. Föräldrar och vårdnadshavare spelar en avgörande roll i detta arbete, och genom att vara förebilder och skapa möjligheter för aktivitet kan vi säkerställa att våra barn får en stark grund för ett hälsosamt liv.

För mer information och tips om hur du kan främja fysisk aktivitet hos ditt barn, besök Folkhälsomyndighetens och FYSS webbplatser.

Referenser

• Fysisk aktivitet och stillasittande. (2023, maj 31). https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/mat-fysisk-aktivitet-overvikt-och-fetma/fysisk-aktivitet-och-stillasittande/

• Otillräcklig fysisk aktivitet—Nationellt kliniskt kunskapsstöd. (u.å.). Hämtad 31 maj 2024, från https://www.nationelltklinisktkunskapsstod.se/vastra-gotaland/kunskapsstod/kliniska-kunskapsstod/otillracklig-fysisk-aktivitet/

• Biddle, S. J. H., Ciaccioni, S., Thomas, G., & Vergeer, I. (2019). Physical activity and mental health in children and adolescents: An updated review of reviews and an analysis of causality. Psychology of Sport and Exercise, 42, 146–155. https://doi.org/10.1016/j.psychsport.2018.08.011

• McDowell, C. P., Dishman, R. K., Gordon, B. R., & Herring, M. P. (2019). Physical Activity and Anxiety: A Systematic Review and Meta-analysis of Prospective Cohort Studies. American Journal of Preventive Medicine, 57(4), 545–556. https://doi.org/10.1016/j.amepre.2019.05.012

Författare: Felicia Langryd, legitimerad fysioterapeut

Publicerat: 31 Maj, 2024

Granskare: Andres Eriksson Cabrera, legitimerad psykolog