Föräldrar i kontakt med vården ber ofta om riktlinjer kring skärmtid. Det enklaste vore att ge en tidsangivelse, och det har några försökt att göra. Utifrån att sammanställa forskningen som har genomförts har Världshälsoorganisationen WHO och Svenska Barnläkarföreningen rekommenderat att barn upp till 2 år inte utsätts för digitala skärmar överhuvudtaget. För barn som är mellan 2-5 år rekommenderas max en timme skärmtid per dag. De har fått kritik dels eftersom forskningen går isär men också eftersom det i princip är omöjligt att upprätthålla de här rekommendationerna i dagens samhälle. För barn över 5 år finns inga tydliga rekommendationer. Det beror både på att det krävs mer forskning på området men också eftersom de forskningsresultat som finns går isär.

Sociala medier

För sociala medier och datorspel finns faktiska åldersgränser. För sociala medier finns oftast en åldersgräns på 13 år. Det är främst kopplat till en amerikansk lag som har fastställt att barn i den åldern har möjlighet att förstå konsekvenserna av datainsamling och hur den informationen används. Det är alltså inte en egentlig åldersgräns som säger att barnet bedöms moget nog att ta del av innehållet. Om ditt barn är under 13 år kan du som förälder själv göra en bedömning om du tycker att innehållet i olika sociala medier är lämpligt att ta del av för ditt barn.

Datorspel

För datorspel finns också rekommenderade åldersgränser. Till skillnad från åldersgränser för sociala medier rör dessa innehållet i spelen och sätts efter en överenskommelse i datorspelsbranschen. Rekommendationen baseras på om något innehåll i spelet kan vara olämpligt för barn under den åldersgränsen. För att göra det tydligare används också en symbolmärkning som säger om det innehåller våld, sex eller grovt språk. Här är det också viktigt att ta in att det finns kulturella skillnader om vad som bedöms som lämpligt eller inte. Om du vill veta mer om vad spelet faktiskt innehåller kan du söka på “gameplay” och spelets namn för att hitta filmklipp där någon spelar spelet.

Den magiska frågan till föräldern: “Vad är funktionen av skärmtiden?”
När vi på UPH Sjöstaden pratar om skärmtid är inte det viktigaste hur länge eller vad som
konsumeras. Likt andra saker i vår vardag så är det viktigaste vad det får för konsekvenser. Att äta mycket godis varje dag leder oftast främst till flera hälsomässiga problem. Att äta godis på en lördag kan snarare kanske leda till en extra mysig stund. Det gäller även för skärmtid. Det finns flera potentiella positiva aspekter av sociala medier och datorspel. Något som ofta nämns är den sociala aspekten, särskilt för dem som annars har svårt för sociala aktiviteter och kontakter.

Så, vad är funktionen? För en del barn kan datorspelande vara ett sätt att undvika något jobbigt i vardagen som exempelvis att tänka på skolan eller något som är kopplat till ångest. När det leder till ett undvikande är det ofta relevant att försöka ta tag i det som barnet vill undvika, snarare än att fastna i datorspelandet. För andra barn kan sociala medier och “likes” vara ett sätt att få bekräftelse på att man duger. Då behöver vi snarare arbeta med andra sätt för att bygga upp självförtroende och självkänsla.

För en del barn leder skärmtiden till att man inte hinner med fysisk aktivitet och blir stillasittande. Då kan vi behöva öka på fysisk aktivitet genom att hitta en aktivitet som barnet kan uppskatta. För en del barn drabbas sömnen av att man sitter uppe framför skärmen och då behöver vi avsluta skärmtiden tidigare.

Studier visar att skärmtid inte nödvändigtvis leder till sämre psykisk hälsa eller minskad fysisk
aktivitet. Forskningen går isär och en tydlig standard för rekommenderad skärmtid går inte att sätta. Barn är olika! Barn har olika behov! Barn påverkas i olika grad! När barn får bristande fysisk aktivitet, sömnproblem, försämrade studieresultat eller tappar kontakten med sina vänner på grund av skärmtid så behöver vi arbeta för att förändra den.

Några generella rekommendationer kan vi dock bjuda på. Dessa baseras på nuvarande forskning och rekommendationer från främst svenska myndigheter. Vi vill också påminna om att vuxnas skärmtid så klart också spelar roll! Tänk på att vuxnas skärmtid kan störa samspelet med barn. Spara din skärmtid tills barnet sover eller gör annat, och fokusera på att få till positivt samspel med barnet så ofta du kan.

Rekommendationer för skärmtid:

1. Ha gemensamma och accepterade överenskommelser för skärmtid.
- När använder vi skärmar? Var? Hur?
- Ha gärna en skriftlig överenskommelse på kylskåpet.
- Barn måste få vara delaktiga i utformandet av reglerna.

2. Var en förebild. Överenskommelser för skärmtid gäller även vuxna i familjen.

3. Ha rutin för avslut.
a) Påminn om överenskommelsen 15 minuter innan avslut.
b) Var konsekvent med rutiner, åtminstone vid införandet.
c) Ta, vid behov, hjälp av tekniska lösningar för tidsbegränsning.
- Ex. Appar som Time Timer eller Timstock.
- Ex. Stäng av autospelande funktioner på streamingtjänster.

4. Erbjud alternativ till skärmtid. Vad ska vi göra istället?

5. Ha gemensam skärmtid. Diskutera innehållet ibland.

6. Avled inte starka känslor (ex. ilska eller ångest) med skärmar.

Förslag på rutin vid avslut av skärmtid, när det leder till starka känslor hos barnet:

1. Bekräfta barnets känslor. Försök förstå!
- Det är inte konstigt att barnet blir upprört när något roligt och viktigt tas ifrån dem.
- Hjälp barnet att sätta ord på vad barnet känner. Beskriv vad du ser.
- Att ett barn känner starka känslor ibland är inte skadligt eller farligt. Det är naturligt!
- Barn, och de flesta vuxna, behöver öva på att förstå och sätta ord på sina känslor.

- Vi kan genom det här steget öva/visa hur man övar på det.
Ex. “Jag ser att du är jättearg nu. Jag fattar att det här inte är vad du vill.”
Ex. “Jag vet att det här spelet är viktigt för dig. Jag förstår att du vill fortsätta.”

2. Påminn om överenskommelsen kring skärmtid.
- Påminn 15 minuter innan ett avslut om hur långt det är kvar.
- Påminn om varför det är viktigt att avsluta nu.
- Sitt bredvid i slutet av skärmtiden och hitta den naturliga brytpunkten. Till exempel efter ett avklarat spel eller att ett youtubeklipp är slut.

- I vissa datorspel är det svårt att avsluta en viss tid. Då är det bättre att istället komma
överens om hur många omgångar man får spela.
Ex. “Vi har ju kommit överens om att du kan spela * många omgångar per dag.”
Ex. “Kommer du ihåg när vi pratade om sömnen och hur trött du är på morgonen? Vi
har ju sagt att vi ska stänga av kl. 20:00 så att det inte blir så.”

3. Vid möjlighet; erbjud alternativ aktivitet.
- Helst något som generellt upplevs positivt av barnet.
- Det behöver dock inte vara roligare än skärmtid.
Ex. “Ska du följa med mig ut och cykla eller vill du följa med pappa och handla?”

4. Var konsekvent.
- Stå på dig och håll ut. …men glöm inte att bekräfta barnets känslor!

REFERENSER:

• Beyens, I., & Beullens, K. (2017). Parent–child conflict about children’s tablet use: The role of parental mediation. New Media & Society, 19(12), 2075-2093. https://doi.org/10.1177/1461444816655099

• Liu, D., Ainsworth, S. E., & Baumeister, R. F. (2016). A Meta-Analysis of Social Networking Online and Social Capital. Review of General Psychology, 20(4), 369-391. https://doi.org/10.1037/gpr0000091

• Mediemyndigheten (u.å.). Föräldraguider om barns nätanvändning.
  https://mediemyndigheten.se/barn-och-unga/foraldraguider-om-barns-natanvandning/

• O'Keeffe, G. S., Clarke-Pearson, K., & Council on Communications and Media (2011). The impact of social media on children, adolescents, and families. Pediatrics, 127(4), 800–804.
  https://doi.org/10.1542/peds.2011-0054

• Przybylski, A. K. (2014). Electronic gaming and psychosocial adjustment. Pediatrics, 134(3),
  e716-e722.

• Sandberg, H., Sjöberg, U., & Sundin, E. (2024). Små barns digitala vardagsliv: Barndom, föräldraskap och modernt familjeliv. Institutionen för kommunikation och medier, Lunds universitet.

• Sanders, T., Noetel, M., Parker, P., Del Pozo Cruz, B., Biddle, S., Ronto, R., ... & Lonsdale, C. (2024). An umbrella review of the benefits and risks associated with youths’ interactions with electronic screens. Nature Human Behaviour, 8(1), 82-99.

• Stiglic, N., & Viner, R. M. (2019). Effects of screentime on the health and well-being of children and adolescents: a systematic review of reviews. BMJ open, 9(1), e023191.

• Svenska Barnläkarföreningen (2023). Svenska Barnläkarföreningens rekommendationer gällande digitala medier för barn 0-5 år. Svenska Barn Läkarföreningen.

• World Health Organization. (2019). Guidelines on physical activity, sedentary behaviour and sleep for children under 5 years of age. World Health Organization.

Författare: Simon Swahnström, legitimerad psykolog
Publicerat: 26 Augusti, 2024

Granskare: Linda Forssell, legitimerad arbetsterapeut