Vad är skolvägran?

"Skolvägran" används när vi pratar om barn mellan 6-17 år som vägrar att gå till skolan eller har svårt att stanna i klassrummet hela skoldagen. Detta kan inkludera att vara helt frånvarande, att gå till skolan men sedan gå hem tidigt, att skolka från vissa eller alla lektioner, eller att uppvisa beteendeproblem (t.ex. vredesutbrott eller att vägra röra på sig) och hög stress eller ångest inför skolgång.

Orsaker till skolvägran

Det vanligaste är att skolvägran beror på flera faktorer. Skolvägran kan vara ett symtom på andra problem i barnets liv, men det behöver inte alltid vara så. En viktig orsak är att skolfrånvaro i sig kan leda till mer skolfrånvaro. Orsaker till skolvägran delas ofta in i tre kategorier:

1. Skolfaktorer: Problem relaterade till skolan som miljö (skolbussar, skolgårdar, korridorer, klassrum) eller särskilda lärotillfällen (olika lektioner, prov, redovisningar).

2. Individfaktorer: Personliga problem som ångest eller depression.

3. Sociala faktorer: Problem i hemmet eller med kompisar.

Konsekvenser av skolvägran

Forskning visar att all skolfrånvaro är potentiellt problematisk och kan leda till sämre skolresultat, ökad risk för ytterligare frånvaro och problem i senare årskurser. Skolvägran kan också öka risken för låg självkänsla, depression, sömnproblem, social isolering och droganvändning.

Varför skolvägrar barn?

Barn som skolvägrar gör det ofta av en eller flera av följande skäl:

1. För att undvika aktiviteter eller situationer som orsakar obehagliga fysiska symtom eller
ökad stress.

2. För att undvika sociala eller prestationsbaserade situationer i skolan som skapar så hög ångest att barnet får svårt att hantera det.

3. För att få uppmärksamhet från en förälder eller annan nära vuxen.

4. För att få belöningar utanför skolan, som att umgås med vänner eller spela datorspel.

Hur kan du hjälpa ditt barn?

Att förstå varför frånvaron uppkommer är viktigt för att kunna göra något åt den.Här är några frågor att ställa för att kartlägga orsakerna till skolvägran:

1. Hur ofta vägrar mitt barn att gå till skolan på grund av stress över något i skolan?

2. Hur ofta undviker mitt barn skolan på grund av obehagliga sociala eller prestationsbaserade situationer?

3. Hur ofta vägrar mitt barn skolan för att få uppmärksamhet från mig eller andra?

4. Hur ofta vägrar mitt barn skolan för att få belöningar hemma?

Strategier för att hantera skolvägran

När vi vet mer om vilka bakomliggande orsaker som påverkar barnet kan vi sedan välja en strategi för att hantera skolvägran, och jobba mot en förändring.

För att hantera stress och ångest (orsaker 1 och 2):

• Exponering: Gradvis närma sig det som skapar obehag för att minska ångesten över tid.

• Avslappningsövningar: Hjälp barnet att hantera negativa känslor.

• Föräldrarstöd: Förstå vilka signaler du som förälder skickar och hur de påverkar ditt barn.

• Hantera skolmiljöproblem: Arbeta med skolan för att hantera mobbning, otydliga krav och bristande rutiner.

För att förändra beteenden (orsaker 3 och 4):

• Föräldraträning: Lär dig färdigheter för att öka ditt barns vilja att följa instruktioner.

• Positiv förstärkning: Skifta uppmärksamheten mot positiva beteenden som skolnärvaro.

• Ansvarsfördelning: Ge ditt barn större möjlighet att ta ansvar för vad som händer i hemmet.

• Minska belöningar för frånvaro: Reducera belöningar som ditt barn får när det är frånvarande från skolan.

Hemmasittare och frånvaro

Hemmasittare kallas barn och ungdomar som har en långvarig och ofta ogiltig frånvaro från skolan. Detta fenomen är inte en diagnos, men utgör en stor utmaning för både barn, föräldrar och skolpersonal. Problem med långvarig skolfrånvaro kan leda till kunskapsluckor och är associerat med sämre framtidsutsikter, varför det är viktigt att ta itu med skolfrånvaro i ett tidigt skede.

Hemmasittare i Sverige

Enligt Skolverkets nationella kartläggning av elevfrånvaro är omfattningen av både ogiltig och total frånvaro högst i högstadiet. Studien visar att i grundskolan och förskoleklass har cirka 4 procent av eleverna varit ogiltigt frånvarande minst 5 procent av höstterminen 2020. En fjärdedel av eleverna i förskoleklass och grundskolan har en total frånvaro på minst 15 procent under samma period. Det är också viktigt att notera att högre frånvaro är vanligare bland elever med svag familjeekonomi och i storstäder. Genom att kartlägga orsakerna till skolvägran och tillämpa rätt strategier kan du hjälpa ditt barn att övervinna skolvägran och förbättra sin skolnärvaro och välmående.

Referenser:

• Marteleur, R. Kartlägga skolvägran[Föreläsning]. Ungas Psykiska Hälsa, Medtanken Group.

• Skolverket. (2021). Nationell kartläggning av elevfrånvaro: Dokumentdatum 2021-06-23, Dnr: 5.1.3-2019:1103. https://www.skolverket.se

• Gillbergcentrum. (n.d.). Problematisk skolfrånvaro/hemmasittare. Göteborgs universitet. https://www.gu.se/gnc/problematisk-skolfranvarohemmasittare

Författare: Andrés Eriksson Cabrera, legitimerad psykolog

Publicerat: 16 Maj, 2024

Granskare: Simon Swahnström, legitimerad psykolog